Valencia halvmaraton
Första kilometrarna gick lekande lätt och även fast det var mycket folk var det bra tempo. Fick absolut sicksacka sig fram men det gav massa boost att känna att man sprang ifrån så många.
Bästa förutsättningarna med 13-15 grader och molnigt. Målet var först under två timmar men innerst inne ville jag komma under 1h55min. Men sen gick det så himla bra per kilometer och man får lite blodad tand. Å visst kändes det bra länge. Höften
som jag haft ont i nu precis innan som gjort att jag inte rört mig något den sista en och en halv veckan kändes bra och det var inte den som ställde till det. Några små dippar men när på slutet var det lite panikartat när jag trodde jag skulle
behöva gå på toa. Paniken man känner när magen bara rumlar och man kollar efter bästa buske. Var bara att bita ihop men att ta i mer p trycka på de sista kilometern var bara att glömma. Var bara att hålla igen bokstavligen.
Så upp till 12km kändes nog allt väldigt bra, sen var det lite tyngre och vid 14 km tog jag en energigel med koffein, magen var orolig av nervositet innan men kanske det var den som
gjorde att den nästan kollapsade. Så gick egentligen gansk fint en stund till och gelén gav oxå energi men sen gav den motsatt effekt.
Men egentligen borde jag vara så sjukt nöjd med tiden ändå, jag trodde nog aldrig jag skulle klara det på 1h50min2sek som blev sluttiden.
Trodde inte det igår så även fast jag provar att övertala mig själv om att känna mig nöjd så kan jag inte helt göra det.
Efter loppet och man slutat springa kände man direkt hur snärtan smyger sig på. Inte bara i hävderna men oxå i knä, ländrygg och lår. Måste nog inse att jag inte är 25 längre och kan springa utan speciell träning och skadefri. Kanske en ögonöppnare att
styrketräning är viktigt för att kroppen ska orka.
Kanske oxå lite bra att jag inte kännner mig nöjd heller, gör ju faktiskt att jag blir motiverad till att springa igen och göra det ännu bättre!
Annars hade jag nog lätt kunna bli bekväm och leva på mina gamle meriter med ett marathon för 13 år sen och en halvmara. Nu vill jag minsann stinga igen och snabbare.
