Bättre sent än aldrig

Den här helgen är Samantha å Hendrik på besök. Dom kom igår men då träffade jag bara dom som hastigast. 
I morse tog vi sovmorgon följt av en lång frukost. 
Jag stannade hemma å fixade lite å de andra åkte in till stan men nu är även jag på väg in, bättre sent än aldrig tänker jag:) 
Å Richards butik har jag ju sett förr så missar förhoppningsvis ingenting:p

Nu är planen att gå upp på Grand/ Etoile medan middagen sköter sig i ugnen hemma. 





Sista natten med gänget

Tänk att av dessa 14 härliga människorna är det bara hälften som får bli kvar. Kommer sakna dom massor. För säga vad man vill men bra kollegor är dom iaf. 
Höll mig kvar helt till sista tunnelbanan. Nog för att en del av mig bara ville gå hem så var det väldigt trevligt å sitta å prata och tiden sprang iväg. 

Å tunnelbanan hem är en historia för sig. Sista tunnelbanan en fredagskväll i julbordstider är ingen hit. 



Jobbigare än vad jag trott

Hade en klump i magen när jag åkte hemifrån och kalla mig töntig eller vad ni  vill men när jag kom till restaurangen kom tårarna. Dom bara kom och det gick inte att dölja.
 
Som tur var kunde jag smita iväg en sväng mellan middag och bowling så jag fick träffa henne en stund.
 
Det gör ont i mig nu, vill bara hem! Men om bara några minuter ät jag hemma och ska få krypa ner i sängen med mina bästa!